Frihamnen
En statlig förordning 1907 gav möjlighet att inrätta frihamnar, alltså hamnar dit varor kunde föras och lagras utan att förtullas. Förtullning sker först om varorna förs ut från hamnområdet och in i landet.
Se och hör Kurt Lilja berätta om Frihamnen
Stockholms Handelskammare med grosshandlaren John Josephson i spetsen var pådrivande för att en frihamn skulle anläggas i Stockholm. Ett förslag presenterades 1909. Tanken var att uppföra en djuphamn med transocean trafik och trafik med i första hand kolonialvaror till Finland och Ryssland. Läs mer om svenska frihamnar
Hamnstyrelsen var dock skeptisk och motsatte sig frihamnsplanerna så sent som 1915. Många utredningar gjordes. Både Hammarbyhamnen och Nynäshamn diskuterades som lokaliseringsalternativ innan Stockholms stadsfullmäktige 1917 fattade beslut om en frihamn vid Värtan.
Bygget påbörjades samma höst. En särskild frihamnsnämnd ansvarade 1917-1927 för utbyggnaden. Sten Stendahl, grosshandlare och stadsfullmäktig (H), verkade som energisk ordförande för frihamnsnämnden. Han hamnade ofta i konflikt med hamnstyrelsen och dess ordförande från 1920, borgarrådet Joachim Åkerman (H), som var mer skeptisk till de storstilade planerna.
År 1919 kunde landets första frihamn öppnas provisoriskt och 1926 stod den helt klar. Hamnstyrelsen förvaltade mark och byggnader men driften överläts till det privata företaget Stockholms Frihamns AB. Det uppstod dock en konkurrens om lasterna med den övriga hamnverksamheten och 1925 övertogs Frihamnens drift av ett nytt bolag AB Stockholms Frihamn med staden som ägare.
Frihamnens öppnande
År 1919 kunde landets första frihamn öppnas provisoriskt och 1926 stod den helt klar. Här kan du ta del av invigningen som spelades in utan ljud 1926.
Frihamnen blev successivt utbyggd och fördjupad. Den kom att bli hamn för transocean styckegodstrafik samt trafiken på Medelhavet och Svarta havet. Frihamnen blev Stockholms stora lagringshamn med stora magasin och effektiva kranar. Här fanns kyl- och frysutrymmen samt spannmålsmagasin. Detta var landets stora skafferi under andra världskriget där bland annat frukt, kaffe, kryddor, kött, fisk och skaldjur lagrades.
Frihamnens blomstringstid inträffade under 1950-talet. Hit importerades högvärdiga varor från hela världen, bland annat 43 procent av den svenska kaffeimporten, 40 procent av bilar och övriga transportredskap, 29 procent av fruktimporten och 24 procent av maskinprodukterna.
Flera byggnader är bevarade. Magasin 1, 2 och 3 uppfördes 1918-1926 och är ritade av Åke Tengelin. Banankompaniets byggnad från 1927 med kontor, mogningslager, packningshallar vid egen lastkaj var modernast i Europa och hade plats för 20 000 bananstockar. Läs mer om Banankompaniet
År 1931 etablerade Ford ett lager i en funktionalistisk pionjärbyggnad ritad av Uno Åhrén. Här inrymdes bilar, reservdelslager, utställningshall och kontor. Efter andra världskriget tillkom en sammansättningsfabrik för att kringgå importrestriktionerna. Den avvecklades dock relativt snabbt. I dag inrymmer byggnaden Nasdaq OMX. Läs mer om Ford i Frihamnen
Det största magasinet är Magasin 6 uppfört 1962-1967 med frys-, kyl- och varmlager. Första lasten som lagrades där var 94 000 lådor apelsiner. Magasinet blev dock snabbt omodernt på grund av containertrafikens genombrott.
År 1967 öppnade en roro-terminal vid kaj 5. Frihamnen utvidgades senare söderut mot Lindarängen där en containerhamn stod klar 1971. I Frihamnen har också Lantmännen en siloanläggning varifrån spannmål exporteras.
Den strikta uppdelningen mellan verksamheterna i Frihamnen och övriga hamnar har successivt försvunnit. År 1985 flyttade bogserbåtarna hit från Slussen för att i början av 1990-talet överföras till Södra Hammarbyhamnen. I mitten på 1990-talet upphörde frihamnsfunktionen eftersom EU-anslutningen innebar att den mesta trafiken på Stockholm kom från ett gemensamt frihandelsområde.
År 1986 öppnade Balticterminalen för trafik på Sovjetunionen, som hade startat från Värtahamnen 1984. År 1990 öppnade Tallinnterminalen, sedermera omdöpt till Frihamnsterminalen. I dag går trafiken på Sankt Petersburg härifrån. År 2009 invigdes en kryssningsterminal som ska underlätta för de internationella kryssningsfartygen att byta passagerare i Stockholm.
Färje- och kryssningstrafiken ska finnas kvar i Frihamnen men containerverksamheten flyttade 2020 till nybyggda Stockholm Norvik Hamn strax norr om Nynäshamn. Den mark som frigörs ska användas till stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden.
Bild högst upp på sidan: Frihamnen 29 maj 1948. Fartyg vid kaj III.
Fotograf: Okänd, bilden är hämtad från Hamnstyrelsen.