Frizon för bananer och bilar

I Sverige öppnade en statlig förordning upp för att inrätta frihamnar 1907. År 1919 invigdes Sveriges första, ännu provisoriska, frihamn av landets dåvarande kung Gustav V.

Det skulle dröja ända till 1926 innan Frihamnen stod helt klar och blev en hamn för transocean styckegodstrafik samt trafiken till och från Medelhavet och Svarta havet. Frihamnen blev Stockholms stora lagringshamn med stora magasin och effektiva kranar. Här fanns kyl- och frysutrymmen samt spannmålsmagasin. Man kan säga att Frihamnen fungerade som landets stora skafferi under andra världskriget där bland annat frukt, kaffe, kryddor, kött, fisk och skaldjur lagrades.

I tullhänseende betraktas en frihamn som utrikes ort där varorna förtullas först när de förs ut från hamnområdet och in i landet.

Flera av de ursprungliga byggnaderna i Frihamnen är bevarade. Magasin 1, 2 och 3 uppfördes 1918–1926. Banankompaniets byggnad från 1927 med kontor, mogningslager och packningshallar vid egen lastkaj var modernast i Europa och hade plats för 20 000 bananstockar.

År 1931 etablerade Ford ett lager för bilar och reservdelar samt en utställningshall och kontor. Efter andra världskriget utökades verksamheten med en sammansättningsfabrik för att kringgå importrestriktionerna.

Uppdelningen mellan verksamheterna i Frihamnen och övriga hamnar har successivt försvunnit. I mitten på 1990-talet upphörde frihamnsfunktionen helt eftersom EU-anslutningen 1995 innebar att den mesta trafiken till Stockholm kom från ett gemensamt frihandelsområde.

Den nuvarande färje- och kryssningstrafiken kommer att finnas kvar i Frihamnen men containerverksamheten flyttar till nya Stockholm Norvik Hamn som öppnar våren 2020.

Läs fler historiska berättelser på stockholmshamnar.se/historia

Foto: Stadsarkivet – Stockholms stad.
Invigningen av Frihamnen den 10 oktober 1919 med invigningspaviljongen till vänster. Fartyget heter S/S Annie Johnson.